fredag 20 oktober 2017

Ett Drömsamhälle....



De flesta av mina drömmar är bara en salig röra av intryck från det förflutna eller vad som verkar vara hoptotat i sömnen. De är vanligtvis helt motsägelsefulla eftersom jag kan vara i en del av världen i minut och någon annanstans, i nästa. Eller så skiftar deltagarna etc. De saknar mening när man vaknar och tittar på vad man kommer ihåg om drömmen.

Men vid sällsynta tillfällen har jag en dröm som verkar ha ett budskap till mig själv. Jag hade en för många år sedan som i grund och botten sa "Ta dig i kragen och ta ansvar för dig själv och ditt liv!" (Inte säker på att jag någonsin gjorde det – i alla fall inte till den nivå drömmen manade mig).

Härom morgonen, strax innan jag steg upp, hade jag en dröm som jag först inte tänkte mycket om, men som jag nu tror var ett slags budskap till mig själv. Så jag tänkte jag borde skriva ner den och säga något om den.

Den större bilden är lite oklart, men det är mindre viktigt.

Jag drömde att jag just hade flyttat till en lägenhet i ett stort och högt höghus i ett område med liknande hus. Jag hade just gjort ett nattskift av något slag, och schemat hade ändrats för dem som gjorde detta. Jag behövde hitta en kvinna som snart skulle göra sitt skift, så att hon skulle få veta att schemat ändrats. Men jag visste inte i vilken lägenhet hon bodde.


Så här var jag, hade just kommit hem från mitt nattskifte och försökte hitta någon på en ny och okänd plats. Inget speciellt med drömmen än så länge.

Men när jag letade efter den här kvinnan gick jag igenom minst två av husen och frågade folk om de kände henne eller visste var hon var. Varje höghus hade på entréplanet och de lägre nivåer många små caféer, restauranger eller klubbar där folk kunde äta eller dricka och mest av allt – umgås med varann. Det var tidigt på morgonen, men fullt av folk som satt och åt och pratade eller skojade. Det var gott om glädje och skratt. En del satt i varandras knän eller höll om varann – som riktigt goda vänner. En del gick från ett ställe till ett annat för att säga hej eller skämta med varann. De tycktes inte vara alkoholpåverkade alls.

De tycktes göra sig redo för något arbete eller vad de skulle göra den dagen. Men tonvikten var inte på arbetet eller pengarna (som jag aldrig såg dem använda), men på varandra och den gemenskap som de kände och hur de accepterade och gladdes åt varann. Möbler, kök, kläder och det allmänna tillståndet i husen var rena och fungerande. Ofta lite slitna och använda, som begagnade möbler och kläder. Saker och tings utseende var uppenbarligen inte den högsta prioriteten.

Det fanns några riktigt excentriska människor och några tvivelaktiga figurer, men på det stora hela verkade ingen oroa sig för vad andra gjorde eller såg ut eller hur andra uppträdde så länge de var trevliga mot varandra. Så småningom hittade jag kvinnan jag letade efter och strax efter att jag blev introducerad och skakat hand, så ryckte klockradion mig ur drömmen.

Så varför skriver jag det här?


Det var bara en dröm, eller hur?


Tja, på ytan såg det ganska mycket ut som vår nuvarande värld. Men det var inte de fysiska miljön som fick min uppmärksamhet här. Det var hur människorna levde och hur de prioriterade varandra över vad de än gjorde. I det här samhället var medmänniskorna det viktigaste och mest omhuldade.


Folk åt inte hemma eftersom de hellre gjorde det med sina vänner och grannar, och även då var det inte ätandet som var huvudsaken, utan att umgås, att skämta och ha kul med varandra. Det fanns inget mode vad jag kunde se. Kläder var en blandning av gammalt och nytt och såg bekväma och funktionella ut, samma med inredningen.

Det verkade som om de människor som tillhandahöll mat och platser att träffas på, gjorde detta främst för att de tyckte om att göra det och gillade att ha folk omkring sig som de kunde hjälpa och ta hand om. Jag fick intrycket att de flesta gjorde vad de gjorde för att det var någonting som behövde göras eller de tyckte om att göra det, men det gjordes helt klart i en anda av kamratskap och plikt, snarare än som dagens samhälle – där vi arbetar på grund av ekonomiskt tryck eller för att kunna överleva, där många inte trivs eller är intresserade av sitt arbete.

Det verkade som om alla funktioner i samhället togs hand om genom att alla gjorde sin del. Det gjordes i en anda av överenskommelse, bidragande, samarbete och kärlek, snarare än "Du måste!" eller "Det är vad lagen säger!". Sysslor som ingen ville göra som sitt ”jobb” sköttes genom att man delade på att göra dem – kanske några timmar i veckan. Det verkade som om folk arbetade mycket mindre än vad vi gör idag.


Jag nämner detta här, för att folk som inte förstår hur man kan ha ett samhälle utan en Stat som tvingar alla att göra som den beslutat, brukar komma med invändningen ”Det här samhället är kanske inte perfekt, men det fungerar i alla fall hyfsat. Hur skulle man annars ha det?”

Om man inte kan tänka sig alternativ till vad vi har idag, så har man inte mycket fantasi. Att vi har så mycket negativt och så mycket förfall av saker vi tog för givna för ett antal år sedan, har att göra till största delen med olika individer och grupper som beror för sin fortsatta existens på att vi ständigt är oroliga, upprörda eller rädda – så att de kan rädda oss från dessa inbillade monster genom mer lagar, mer förbud och mer restriktioner. Om du vill veta mer om vilka dessa är, läs bloggsidorna i tabbarna ovan om ”Hur Sverige Erövrades” och ”Konspirationen”.

Om tillräckligt många vaknar upp och börjar ändra på saker, så att vi kan se till att dessa individer inte längre har något inflytande på vårt samhälle, då skulle vi med en gång få en mycket mer positiv stämning i samhället och uppmärksamheten skulle skifta från jämmer och elände till en positiv konstruktiv anda.
Med våra effektiva arbetsmetoder och hjälpmedel som vi har idag, så skulle vi alla kunna leva väl och ändå ha mycket mer fritid.

Tänk på hur många jobb som inte behöver göras som görs idag i stat och kommun, samt hur mycket arbete som görs i företag eller av privatpersoner för att uppfylla olika krav på redovisning, eller för att idiotiska regler eller lagar kräver det, etc. Om allt detta försvann och vi bara gjorde saker som behövde göras, så skulle vi troligen kunna jobba hälften så mycket och ändå ha det bättre ställt än nu – över lag.


Det finns olika exempel världen över på hur grupper har skapat sina egna fungerande samhällen. En brist på lösningar har aldrig varit ett problem i en värld full av uppfinnare och tänkare. Problemet har alltid varit att de som har kämpat till sig makten, inte vill förlora den och de drar sig inte för mycket när det gäller att behålla sitt grepp om den. Om detta är deras inställning, förtjänar de någon som helst makt eller respekt, över huvud taget?

Oavsett om vi gillar det eller inte så kommer vår värld att se mycket annorlunda ut snart. Maskiner, datorer, robotar, självkörande fordon, etc kommer att ta över mer och mer sysslor som gjordes av människor. Detta är väl inte så fel om alla får ta del av frukterna av denna utveckling, och artificiell intelligens hålls i tjack, så den inte tar över vår värld. Men om man ser hur saker och ting har utvecklats hitintills så har de rika och deras bolag behållt alla vinster och folk i allmänhet har blivit fattigare och mindre fria.

Det kommer att vara upp till oss som börjat vakna en smula, att skapa ett bättre samhälle. Detta kan verka svårt som saker ser ut idag. Men saker håller på att ändras och har redan gjort så i ett antal år.
Till och med inom det nuvarande samhället så sker saker som inte skulle ha skett tidigare. Som att Storbritannien vill lämna EU, en affärsman blir president i USA, att ett Mellanöstern land som attackerats har hållit stången med hjälp av Ryssland, en del länder har eller håller på att betala av hela stats-skulden, maktbalansen börjar skifta från väst till öst, etc.

Glöm heller inte att alla i toppskiktet av den bolagiserade världen inte vill ha en Ny Världsordning eller alla länder under en regering. Det finns både goda och onda i alla samhällsskikt, och de goda stoppar ofta de värsta sakerna.

Vissa tror att folk från andra planeter etc. kommer att landa en vacker dag och göra vår planet till ett utopia. Jag tror inte på detta som en lösning, eller att det kommer att ske. Om vi vill kasta av oss våra bojor, och ha en mänskligare värld, så är det något vi måste göra själva. Om det görs åt oss, så är det troligt att vi hamnar i en liknande fälla om några år. Vi sitter där vi sitter för att vi överlåtit beslutsfattning och styrande till en liten oförtjänt självisk elit. Om vi låter andra – vilka de än vara må, ta hand om saker åt oss så kommer vi aldrig att lära oss ta hand om oss själva och att växa som individer till en nivå där vi inte behöver styras eller regeras, där all samverkan sker i kärlek och omtanke, enligt överenskomna principer, inte genom tvång, förbud, eller ”måsten”.


Jag hoppas du är med oss och att du kommer att spendera en del av din tid att lära mer och utveckla dig både andligen och i din förståelse av vår värld och naturen.

Kent




söndag 26 mars 2017

Svenska Medborgare är inte Svenskar.



Om du finner det jag skriver om en smula förvirrande ibland, så kan tyvärr detta verka än mer förvirrande. Men vissa som redan börjar se genom rökridåerna och lögnerna som utgör det här samhället, kommer troligen att förstå vad jag säger.

Som jag nämnt på sina håll, så har vi inte bara ett Sverige. Vi har åtminstone två.
Det första Sverige är befolkat av män, kvinnor och barn med ett gemensamt språk som bor inom ett landområde vi i dagligt tal hänvisar till som Sverige.
Det andra Sverige är utan fysisk förankring. Det är som en fantasivärld som SPEGLAR det första och mer verkliga Sverige.

Alla tycks förstå vad det första Sverige är. Men de har lurats att tro att det andra Sverige är inbakat i det första – vilket inte kan vara fallet.

Så låt oss ta en ordentlig titt på skillnaderna och vad det ”Andra Sverige” egentligen är.

Båda Sverige är i grund och botten en tanke eller idè. Gränserna är inte del av Moder Jord, och Sveriges gränser har varierat genom åren. Om du går omkring i fjällen där gränsen mellan Norge och Sverige går, så kommer du inte att hitta ett staket, en gärdsgård eller en plogfåra som markerar gränsen. Om du är borta från vägar och stigar så kommer det inte ens att finnas en skylt. Du måste titta på en karta för att bestämma var gränsen går, eller en elektronisk karta, som en GPS-apparat.
Länder är ett mänskligt fenomen eller rättare sagt en mänsklig överenskommelse. Mer om detta i Artikeln ”Vad är Sverige?”.

Det andra Sverige tycks vara ett utländsk företag, som verkar som en verklig regering åt Sverige.
SWEDEN KINGDOM OF är registrerat i US Security & Exchange Commission, och skatteintäkter anges som inkomstkälla. Jag har försökt hitta mer referenser på detta, men det tycks inte vara lätt att hitta på nätet. Jag antar att det dolts för att dölja sanningen (eller så har jag fel i detta antagande).
Det har hur som helst bekräftats av riksgälden att Sverige är en Juridisk Person.
Det lär vara sant att UNITED STATES OF AMERICA är ett företag registrerat i Panama. AUSTRALIA lär vara registrerat i Washington DC. Så jag skulle tro att SVERIGE är registrerat i Washington DC med. Om någon känner sig mer hågad att gräva i detta, så skulle jag först leta där samt i City of London, United Nations, IMF, Vatikanstaten eller Universal Postal Union i Schweiz.

En Juridisk Person är en fiktion, utan förankring i den påtagliga verkligheten. Som till exempel en golfklubb. Golfklubben använder en golfbana. Golfbanan kan ses som den landmassa där de bedriver sin verksamhet. Men om de som klubb turnerar och spelar på andra golfbanor så är de också verksamma på andra golfbanor. Landmassan i sig är inte klubben. Klubben finns egentligen bara på papper och i dess medlemmar. Den har en regering, såsom en Ordförande, Styrelse och Kassör. Den har anställda som sköter om banan, klubbhuset och cafeterian.

Medlemmarna har vissa rättigheter och skyldigheter som klubbmedlemmar. De måste betala en medlemsavgift och följa regler som gäller på banan och i klubbhuset samt hur de framför klagomål eller förslag. De måste rätta sig efter styrelsens beslut och klubbens stadgar.

Om du är en Svensk Medborgare, så är detta inte en beskrivning av en människa som lever på den landmassa som i dagligt tal kallas Sverige, utan en beskrivning av en medlem i det ”Andra Sverige”. En Svensk Medborgare är en underordnad Juridisk Person (som medlemmen i golfklubben) och dess namn skrivs i offentliga handlingar i stora bokstäver. Om du inte tror mig, titta i ”ditt” pass, på ”ditt” körkort eller ID handling. Se hur dess namn skrivs av Skatteverket eller andra myndigheter. Det är inte du som människa. Det är en aspekt av dig. Det definierar dig i en specifik roll (som medlemmen i Golf Klubben) inom företaget / den Juridiska Personen SVERIGE.

I Regeringsformen står det ”All offentlig makt i Sverige utgår ifrån folket...”
Lägg märke till att det inte står ”All offentlig makt i Sverige utgår från Medborgarna...”

Folket är den högsta instansen. Det består av levande människor som skapats av Moder Natur eller någon annan Skapare som är överordnad oss, och vilken den Juridiska Personen SVERIGE inte har någon auktoritet över. (Om de tror sig ha auktoritet över Naturen, låt dem modifiera eller upphäva tyngdlagen, om de kan.) Folket i sin tur skapade alla fiktioner, eller åtminstone så gav folket dem giltighet genom att bidra till dem, ge dem erkännande och samarbete. Utan dessa så skulle de inte existera. Folket är Svenskar.

”Medborgare” är en titel inom den Juridiska Personen SVERIGE. Det är en underordnad position som måste lyda Styrelsens stadgar och dekret. Medborgaren har skyldigheter och förpliktelser som givits av Regeringen (Styrelsen) och som kan tas bort av den samma. Exempel på dessa är, skatteplikt, lydnadsplikt, etc. En Medborgare kan också skaffa sig speciella privilegier inom fiktionen Sverige – som att genom kompetenstest och avgifter erhålla licens att köra bil, jaga, idka vissa yrken, etc. De får då ytterligare titlar, som ”förare”, ”jägare”, ”elektriker”, ”läkare”, ”pilot”, etc.



Lägg märke till att vår person har ett namn och ett nummer, precis som företag, föreningar, kommuner, etc. har ett namn och organisationsnummer. Så ”Person” och ”Juridisk Person” är egentligen båda samma sak. Men man ändrar nomenklaturen lite för att det inte skall vara helt uppenbart.

Det andra Sverige är en del i ett globalt nätverk av fiktioner och underordnade dessa. Som Europeiska Unionen, Förenta Nationerna, Universal Postal Union, och det verkar högst troligt med tillstånd och välsignelse från Vatikanstaten i Rom. Dess lagar skrivs ner av Jurister vars högkvarter är i The City of London och det står i skuld till IMF, Bank of International Settlements och andra internationella banker. Det är alltså inte alls en suverän Svensk organisation.

Så om du undrar varför politikerna, oavsett vilket parti som har ”makten”, inte arbetar för det Svenska folket eller lyder folkets vilja eller intressen, där har du svaret. Sluta rösta på dem, det är meningslöst, och befäster bara att du villigt låter dem ta din makt som människa och använda den hur de vill.

Som Medborgare (Med-borgenär) i denna organisation, så är du heller inte under Svenskt styre eller ens Svensk.

Varför skriver jag om detta? För om man inte förstår hur något är konstruerat så kan man heller inte fixa det. Men om man förstår hur saker och ting i grunden ligger till (även om det finns en hel del mer att veta om allt detta) så kan man börja hitta lösningar och utarbeta strategier för att slingra sig ur de osynliga bojor som vi hamnat i.

Betyder det att vi skall utträda det andra Sverige och säga upp oss som Medborgare?
Det är inte något jag rekommenderar. För vi vet inte vad framtiden har i sitt sköte och om folket kommer att vakna och ändra på saker eller om det kommer att fortsätta att vandra i sömnen, allt djupare in i en labyrint av fiktioner det inte kan se eller förstå.

Blir vi många nog som vaknat upp, så kan vi göra det första. Om inte så kan vi behålla vår Juridiska Person och använda den för att agera inom det fiktiva systemet vi idag har.

Men inse att precis som medlemmarna i Golfklubben, så är vi inte alltid i klubben (det andra Sverige) eller agerar som medlemmar av den. De är för det mesta obundna av klubbens regler, helt enkelt för att de inte alltid spelar golf. När de inte är i golfklubben eller en golfturnering klubben är med i, så agerar de inte som dess medlemmar, utan som privata individer.

Samma med det andra Sverige. Om du inte arbetar i den offentliga sektorn, om du inte använder din Juridiska Person, som i bankaffärer eller handelstransaktioner som kräver att du agerar i den kapaciteten, eller om du inte just identifierat dig med ett pass eller ID utfärdat av det andra Sverige, så är du heller inte i det i rådande stund.


Så om detta stämmer som jag skriver här så har en lång och smygande stegvis statskupp ägt rum i Sverige och vi har som land tagits över av främmande makter som låtsas vara en Svensk institution.

En annan sak att hålla i åtanke är att bara för att du har ett ID med den Juridiska Personens namn och nummer på samt ett foto av dig (och kanske ett mikrochip med andra uppgifter i) betyder det att du ÄR denna juridiska person? Nej. Om du går in på ett stort företag eller en regerings byrå, så kommer du att se anställda som går omkring med ett ID kort för företaget i fråga. Det har igen namnet och antingen personnumret eller ett anställningsnummer, vilken position den människan fyller inom denna organisation och ett chip eller en magnetremsa som öppnar vissa dörrar men inte andra, beroende på behörighet och rang. Är denna man eller kvinna alltid sin jobbtitel, dag och natt alla dagar? Nej, bara när de är på jobbet.

Vem kan säga om du är ”på jobbet” som medborgare?
Om du använder din Person, så säger du med dina handlingar att du är så. Om du inte använder den, låt den som hävdar att du är, bevisa det. Men kom ihåg att inte ge dem ammunition för sitt påstående – som genom att identifiera dig med ett ID utfärdat av regeringen, eller säga saker som kan tolkas som att du är en Svensk Medborgare eller den Juridiska Personen. Detta är inte lätt, då vi hela livet förväxlat vår person med oss själva och tilltalats som vi är vår person, genom skola och yrkesliv.

Så försök i ditt sinne att särskilja dig själv och din person. Och etablera i ditt sinne när du agerar som den ene eller den andre.

Gör vad du vill med detta. Försök ha lite kul med det.

Kent




Relaterade artiklar i den här bloggen:



söndag 19 mars 2017

En Svensk Tiger.



Tala är silver, men tiga är guld.

Åh, ni fantastiska män
som vet hur man angör en brygga
Ni som med solbarkad hand
håller skotet i spänn
Ni starka, ni tysta, ni lugna, ni trygga.”

Jag är en lugn person med takt och ton,
måttfull och balanserad.
Jag är tyst och still och det skall
mycket till innan jag blir exalterad.”

”Svenskar är som gamla pumpar,
för att få något ur dem, måste man
hälla något i dem.” (okänd utlänning)

Det ligger djupt i den svenska kulturen eller den svenska folksjälen, att vara tyst, försynt, och inte göra väsen av sig. Och det är väl i och för sig ofta en god sak. Den som känner sig själv och är tillfreds med sig själv, har inga behov av att hävda sig eller framstå som förmer än andra. På samma sätt så förråder den sig själv, som är osäker och svag, genom att ständigt babbla eller hävda sin egen förträfflighet – eller än värre, försöka få andra att framstå som dumma eller svaga.

Men idag, i vårt nya förträffliga samhälle, där allt görs åt oss – till och med vårt tänkande, så är många tysta och förtegna av andra skäl än inre frid och styrka.

Idag tiger man av andra mörkare, otäckare och mer förrädiska skäl.

Låt oss ta en titt på dessa och vad som behöver ändras där.

En Svensk tiger....

...för att ”hen” är rädd för att bryta mot något av de nya tabun som smugit sig på oss. Som att kalla ett populärt bakverk för ”Negerboll” skulle göra en till rasist. Som att hålla upp dörren för en kvinna skulle göra en till en könsdiskriminerande mansgris.

...för att inte säga något som kan tolkas som fel av den politiskt korrekta Kultur-Maffian, vilken lurar runt varje hörn och bevakar oss alla.

...för man vet inte hur någon kan ta det man säger. Man får ju inte säga något som kanske upprör eller, ve och fasa, möjligen kan kränka någons bräckliga ego eller världsbild.

...för att han eller hon är rädd för ”vad andra skall tänka”. Så man sätter upp staket i sitt eget huvud utan anknytning till verkligheten, och begränsar sitt språk, tänkande och görande på grund av möjliga konsekvenser som det inte finns några grunder för egentligen.

...för att om man höjer rösten med sina barn, om man vägrar vaccinera dem med onödiga vacin som är fulla med ämnen som kan skada immunsystemet, om man vill hemskola barnen, eller om man har en annorlunda syn på hur man bäst lever sitt liv, så kan Socialtjänsten komma och konfiskera barnen för att föda den Svenska Barnhandelsindustrin.

...för om man uttrycker sina sanna åsikter om hur saker och ting görs eller sköts inom det offentliga eller till och med privata företag, så kan man förlora jobbet och bli svartlistad och få problem att försörja sig och de sina.

...för ifall man inte skulle hålla med om att massinvandringen av huvudsakligen unga män från Arabvärlden eller Afrika, inte är en strålande idè, så blir man stämplad ”rasist” eller ”Nazist” eller i alla fall som en hjärtlös egoist. Skulle man däremot kritisera de länder och individer som ligger bakom de krig som driver folk från sina hem   och de ”informationskampanjer” som utlovar en massa falska lögner till potentiella ”flyktingar” om de tar sig till Norra Europa, så är man bara en idiotisk foliehatt som tror på ”konspirationsteorier”.

...för svensken är rädd. Rädd för Staten, rädd för Skatteverket, rädd för inspektioner, rädd för böter, rädd för repressalier, rädd för mer påbud, rädd för kriminella, rädd för ekonomiska följder, rädd för förtal, rädd för att stöta sig, rädd för att verka onormal, etc. etc.

…, sist men inte minst – för att ingen tycks lyssna eller bry sig.


Sådärja, om inte det var nedklämmande så vet jag inte vad. Men det behöver sägas – högt och tydligt.

Jag gillar dock inte att sluta på en låg not. Allt är inte förlorat ännu.

Vi har ett gammalt talesätt i Norden: ”Stör inte den Björn som sover.”
Vi som människor innehar en massa förmågor och djävlar anamma. Se bara på vad folk kan genomlida utan att falla samman. Krig, förtryck, svält, sjukdomar, missbruk, etc. etc. En del dukar under, men de flesta lever igenom olika helveten för att komma ut på andra sidan starkare och klokare.

Den lilla elit som kontrollerar dagens samhälle, verkar ha blivit så arrogant att de tror att de kan göra vad de vill utan att möta mycket till protester. Men vad de i själva verket gör när de gör livet surt för oss och deras politiker begår högförräderi mot folk och land, är att de börjar peta på en sovande Björn. En mycket tolerant Björn, vill jag påpeka. Men tålamodet är inte gränslöst hos denna Björn.

Allt detta har lett till ett uppvaknande hos allt fler av oss. Speciellt de som har några år på nacken, och kommer ihåg att det var bättre eller i alla fall annorlunda förr.

När många förlorar nästan allt de värdesätter, när man blir inträngd i ett hörn och hotad, när det blir en fråga om liv och död, så förlorar den mest väluppfostrade eller den mesigaste person sina hämningar och kämpar emot – kämpar för livet eller för att överleva. Vissa ger upp, men den mest naturliga reaktionen är att kämpa.

Just nu är en utmärkt tidpunkt att göra just detta. Det är inte för sent ännu. Vi är ännu inte i bojor.
Så välj ett område som du känner starkt för och gör något positivt i det för att skapa förändring eller stoppa det pågående förfallet.

Min Kapten i militären brukade upprepa ”I krig är det värsta man kan göra, att inte göra något.”
Vi är idag under attack i ett slags krig. Det är ett krig om våra sinnen. Våra tankar. Vår självkänsla. Vår hälsa. Vårt Självägande. Vår framtid. 

Det fina med detta krig är att det kan utkämpas utan att spilla en droppe blod.

Det kan vara svårt att medge att man lurats hela livet
och att de man trott var där för allas vårt bästa istället var våra fiender. Vi står nu där grisarna som sett upp till bonden för mat och skötsel under hela sina liv nu står framför landgången som leder in i slaktbilen, och något vaknar till liv i deras undermedvetna, och de VET att om de vill fortsätta leva så får de inte gå upp där, och de börjar kämpa emot.
Vi har lite mer val och mer makt över våra liv än vad grisarna ovan hade. Men bara om vi inser att vi måste agera. Bara om vi är villiga att släppa alla sociala tabun och kämpa på ett eller annat sätt.




Titta på våra barbariska men stolta förfäder, Vikingarna. För dem var det en ära att gå vidare till Valhalla i strid, snarare än att dö liggandes i en säng.

Tänk om vi är i den här världen för att lära oss en läxa. Att inse saker om oss själva innan vi kan gå vidare på själavandringens stig. Om det nu är så, vad tror du kommer att låta oss avancera på vår resa – att apatiskt ge upp och lägga sig ner för dem som nu styr och ställer, eller att inse sitt egenvärde och att ingen utom oss själva äger oss och våra liv?
Tänk på detta ett tag, och gör sedan något du kan vara stolt över.

Kent


PS. Om du är ny till bloggen ta dig lite tid och utforska vidare. Många artiklar har mer specifik inriktning på lösningar och svar.

Om du är tveksam till att det råder ett medvetet förräderi mot folket, läs gärna "Hur Sverige Erövrades" och sidan om Konspirationen.